sarahsan

Ida har gjort det.
Matilda gör det.
Jag kunde ha gjort det.

Aupair... varför inte? Det är bara att släppa taget och åka. Sverige stannar inte upp, varför ska jag göra det?
Jag hade chansen förra sommaren, men min bortförklaring var: " Det finns för mycket som håller mig kvar".
Jag syftade på Jonathan, Sass och fotbollen, och rädslan för att vara ensam.
Jonathan fanns ändå inte kvar när det väl var dags, Sass fanns kvar, hon finns alltid kvar, och rädslan, jo den finns där, alltid, för jag är rädd.
Hade jag haft det bättre om jag åkt? Det kommer jag aldrig få veta.
Ena dagen ångrar jag mig. Att jag lät såna "småsaker" stoppa mig.
Men dagar då jag och Sass sjunger i ORSen, gråter i varandras famn, buggar till Carleene Carter, äter tacos eller säger samma mening samtidigt....
.... eller dagen då det blev jag och Jonathan igen, det är stora saker, som gör mig glad att jag stannade.